I vårt inre skapar vi en komplex samling egenskaper som vi anser
utgör kärleken. En ”skuggälskare”. Sedan försöker
vi hitta någon som motsvarar bilden av vår skuggälskare.
Det sker en gradvis process där den verkliga personen och skuggälskaren
förs närmare varandra för att gradvis till slut jämkas
ihop. Kärlek är den processen där vi jämkar ihop skuggälskaren
och den riktiga älskaren.
Den älskade är ofta en projektion av vårt inre. En del
vill ha någon man kan avvundas och lovprisa. Andra vill ha någon
som kan räddas och som kan vara en skyddsling. Eller så har
den älskade något som vi inte har och omedvetet önskar
få.
Ofta – djupt begravet i vårt undermedvetna – väcker
skuggälskaren det vaga minnet av vår första kärlek.