Kärlek och kärleksband kan förena två personer.
De kan ha olika yrkesliv, värderingar, politiskt tyckande, bakgrund,
etc. Paret blir en dynamisk enhet där två personligheter blandas,
förenas, diskuterar och kompletterar varandra.
De starka kärleksbanden etableras under barndomen mellan föräldrar
och barn och mellan syskon. De första tre åren är av yttersta
vikt för djupet i vårt vuxna kärleksliv. De starka kärleksbanden
motstår allt, såsom personlighetsförändringar eller
förändringar i utseendet. Föräldrar fortsätter
till exempel älska sitt barn även om det blir vanställt
av en sjukdom. Den enda kraft som kan bilda starka band, förutom
familjebanden, är förälskelsen. Två personer som
inte tidigare kände varandra blir lika oumbärliga för varandra
som ett barn är för sin förälder!
De medelstarka banden är de vi har till nära vänner. Men
även den starkaste vänskap är sårbar. Ett svårt
gräl och vänskapen kan vara till ända – till skillnad
mot familjebanden där banden oftast består.
De svaga banden är band vi knyter med tex grannar och arbetskamrater.
Många erotiska attraktioner tillhör också denna kategori.
Det kan räcka med ett vresig ord så är umgänget över.
Ett svagt band innebär att vi inte känner något behov
av att vara tillsammans med personen. Däremot kan vi minnas personen
för resten av livet.
Den grundläggande mekanismen för starka kärleksband som
formas i vuxenlivet är förälskelsen. När den andre
känns oumbärlig och man känner smärtsam saknad. Den
förälskade upplever en berusning efter ömhet, begär,
passion och intimitet.
I Platons Gästabudet förklarar Aristofanes upplevelsen av förälskelse
genom att säga att människan en gång var en enhet som
klövs mitt itu av Zeus, och därefter söker vi för
evigt vår förlorade hälft.
